Anor på Öland
efterlyses för DNA |
||
av Kerstin Jonmyren |
||
När jag fick det angenäma tillfället att besöka Kalmar för 40-årsjubileet passade föreningen och jag på med ett DNA-möte i Färjestaden. Med en underliggande önskan från min sida att fler ölänningar skulle testa sig. När man testar sitt DNA för släktforskningen får man som resultat ett antal träffar med andra forskare, oftast flera hundra eller fler, som man är närmare eller mer avlägset släkt med. Av mina förfäder är hälften från Gotland, en fjärdedel Norrbotten, en åttondel Roslagen och en åttondel norra Öland med grenar i Småland. Av de mer än två tusen träffar jag har fått med andra släktforskare genom Family Tree DNA har de flesta sin bakgrund i Norrbotten, där man tydligen har varit flitig att testa sig. En hel del gotländska träffar har jag också fått. På Gotland har man aktivt kampanjat bland forskare att testa sig, så allteftersom kommer det fler träffar där. Men så var det Öland. Jag har fått summa tre (!) träffar från Öland av cirka 2000, samt några från Smålandsgrenarna. Inga nära träffar. Den enda förklaring jag har kommit på är att det behövs en kampanj bland forskare med öländsk bakgrund att DNA-testa sig.
Knäppinge i Alböke Min mormorsmor, Christina Carlsdotter Axtelius var född i Knäppinge i Alböke socken på Öland. Som ung for hon till Stockholm, där hon träffade en man från Roslagen och gifte sig med. Familjen hamnade snart i Uppsala, där min mormor föddes. Min mor föddes likaså där; hade en far från Norrbotten. I Uppsala träffade hon en gotlänning, min far, som var där för studier, och gifte sig med honom. Vad gäller min öländska släktgren kom en viss del av den från Virserum i Småland med prästsläkten Axtelius. Resten är helt öländsk. Man räknar ibland i DNA-sammanhang med den rena mans- och den rena kvinnolinjen. Genom att veta den kan man även få reda på vilken haplogrupp man tillhör, och därigenom få veta varifrån ens förfäder eller anmödrar en gång, för oftast mycket länge sedan, har kommit hit upp i norr. För min del leder min raka morslinje rätt ner i Albökes jord, i Lilla Istad, och den tidigaste anmoder jag har kunnat hitta, Karin Jonasdotter, född 1735. Det verkar rätt troligt att även mina tidigare anmödrar fanns i det närområdet långt bakåt genom seklen.Jag har mitro haplogruppen J, med undergruppen J1c9. Detta gäller alltså min raka moderslinje. Just den undergruppen verkar vara rätt sällsynt. Alla träffar jag hittills har fått på den är från de brittiska öarna. Har det med våra vikingatida förfäder att göra? Det skulle vara mycket intressant att få veta om det finns fler med Ölandsbakgrund med samma undergrupp. För mig en väldigt spännande fråga! Det är alltid värdefullt att ha en bild av den trakt man härstammar från. När jag nu var i trakten fick jag en givande guidning i Alböke socken av ordföranden i hembygdsföreningen där, Irene Simander Oskarsson, (född på Gotland, och med en del gemensamma anor med mig!) och hennes goda vän Barbro Augustinsson, idag bosatt i Istad. Slutsats: Det behövs fler ölänningar att DNA-testa sig. Den första delen av kampanjen var med DNA-träffen i Färjestaden, det här inlägget är nästa. Hör gärna av er i frågan! Kerstin Jonmyren e-post: kerstin@jonmyren.se Tel: 076-8079495
|